Förvaltning av mark

Mark för skogsbruk

Den mark för skogbruk som kommunen äger förvaltas av Skogssällskapet. De bedriver certifierat skogsbruk enligt Programme for the Endorsement of Forest Certification schemes enligt Annex 7 till PEFC Technical Documentlänk till annan webbplats.

Mindre förvaltningsinsatser av akut eller brådskande karaktär genomför kommunen i egen regi.

Kommunen upplåter jakträtt inom skogsmarken.

Servitut

Servitut är en rätt för en fastighet att använda en annan fastighets väg eller brunn med mera. Kommunen medverkar till servitut under förutsättning att det inte strider mot detaljplan eller motverkar framtida förändring av markanvändningen.

Ledningsrätt

Rätten att få dra ledningsnät över någon annans mark regleras i en ledningsrätt. En ledningsrätt innebär ett intrång i fastighetsägarens äganderätt. Inom planlagt område medges i normalfallet inte ledningsrätt. Däremot kan man ansöka om grävtillstånd via e-tjänst.

Arrende

Arrende är upplåtelse av mark för jordbruk, bostad eller annan anordning eller markanvändning. Kommunen medverkar till arrenden förutsatt att det inte strider mot detaljplan eller motverkar framtida förändring av markanvändningen. Vid jordbruksarrenden tecknas endast ettåriga avtal. Anläggnings- och lägenhetsarrenden kan tecknas för längre perioder.

Andra nyttjanderätter

Andra nyttjanderätter som förekommer är till exempel upplåtelser till ideella föreningar för kortare arrangemang, fiskerätt och jakträtt. I normalfallet tecknas inte avtal längre än ett år.

Fiskerätt

Den rätt till fiske som Falköpings kommun har som fastighetsägare är fri för alla som bor i kommunen, med undantag av kräftfiske. Fiske får endast bedrivas från land med kast- eller metspö. Redskapsfiske (nät och burar med mera) är inte tillåtet.

Jakträtt och skyddsjakt

Falköpings kommun upplåter jakträtt (partiell nyttjanderätt för jakt) på den mark som kommunen äger utanför tätbebyggt område. I vissa fall är jakt inte tillåten, utan rättighetsinnehavaren får enbart tillgodoräkna sig arealen.

Vid fördelning av jakträtt eftersträvas god jaktarrondering med utgångspunkt från älgjakten. Avtal tecknas i första hand med juridisk person i form av jaktlag. Jakträtten skall tillhöra laget och inte den enskilda jägaren. En strävan är att den upplåtna arealen ska ingå i ett älgskötselområde. I jakträtten ingår såväl småvilts- som älgjakt. Alla avtal är ettåriga.

Skyddsjakt

Skyddsjakt är en benämning på jakt som bedrivs för att förebygga skador av vilt. Den som har jakträtt får bedriva skyddsjakt på vissa djurarter som anges i jaktförordningen (1987:905) när det är nödvändigt att förebygga skador.

För flera arter är sådan skyddsjakt endast tillåten en viss del av året. För andra arter, till exempel råttor och vildkanin samt vissa måsfåglar vid flygplatser är skyddsjakt tillåten hela året. Också den som har gård, trädgård eller handelsträdgård men saknar jakträtt får bedriva skyddsjakt.

Reglerna om skyddsjakt återfinns i jaktlagen (1987:259) och jaktförordningen (1987:905).

Inom detaljplan krävs polisens tillstånd för att bedriva jakt. Kommunen har tillstånd för jägare som används vid skyddsjakt på kommunens fastigheter. Den som behöver utföra skyddsjakt på sin fastighet får, på egen bekostnad, gärna anlita dessa jägare.

Det är inte kommunens ansvar att bevaka efterlevnaden eller tillämpningen av ovanstående lagstiftning.